Skönt att vara hemma i dubbel bemärkelse!
Hej!
Puuh, vilken pärs! Trevligt i grund och botten, men med vissa avskräckande inslag. Tar det från början... Under midsommarhelgen blev en av våra hundar ormbiten. Benet svullnade upp, blev alldeles svart och hon hade verkligen jätte-ont i benet. Dock inte påverkad vad gäller allmäntillståndet och efter att hon tillbringat en natt på djursjukhuset för övervak (och tömt vår plånböcker på några tusenlappar) så är hon nu hemma i relativt gott skick och mår lite bättre för var dag som går.
Idag åkte jag till Boden för att träna ett utomhuspass tillsammand med Bodens Draghundsklubbs IF. Vi skulle träffas på Pagla elljusspår. Jag hade en halvtimme till godo när jag kom dit så jag tänkte att jag skulle hinna en liten sväng med vår andra hund innan alla andra kom. Sagt och gjort jag gav mig iväg längs elljusspåret och vad tror ni händer? Jo, jag springer vilse! det är inte första gången detta händer, jag har tom gått vilse på en husvagnsparkering en gång så detta är inget nytt. (Det konstiga är väl att jag aldrig lär mig...). Jag vek av från elljusspåret och trodde att jag skulle komma upp på vägen som passerar förbi Pagla, men tji fick jag. Det konstiga är att jag alltid springer en liten bit till för jag tror alltid att jag ska känna igen mig "där framme", En liten bit till, en liten bit till osv osv. Nå, till slut insåg jag att jag måste vända tillbaka samma väg som jag kommit, mycket stressad och med lite extra puls av att inte riktigt veta var jag var. Det är alltid på väg tillbaka som klumpen i magen kommer, tänk om jag inte hittar tillbaka? Sprang jag verkligen så här långt? Den där vägen känner jag inte igen... Det som skulle bli en 20 minuters joggingtur blev 40 minuter och jag missade mina träningskompisar som redan gett sig iväg på joggingturen. MEN, nu kommer vi till pricken över iet om man kan kalla det så. När jag kom in på stadion och springer längs rullskidbanan, vad tror ni jag får se? Jo, en orm som ringlar fram på asfalten!!! Nu får det väl ändå vara nog!! Jag tror någon testar mig!! Usch jag bara stirrade på ormen några sekunder och sedan vände jag på klacken och tog en lååååång omväg till bilen. Efter en liten stund kom mina träningskamrater och det blev ett jätte-trevligt pass med både backträning och plankan.
Trött i kroppen och skönt att åka hem och lämna ormen, skönt att vara hemma i dubbel bemärkelse!!!
Ha det bra!
Föresten, inga bilder den här gången heller! Definitivt inte av ormen i varje fall! Ska skärpa mig vad gäller fotograferingen!!