Rosor på kind och solsken i blick

Äntligen ett lopp! Inte ett vanligt lopp men så nära man kan komma. Tidtagning, resultatlista, applåder och medalj. Och i bästa sällskapet, dottern, jag och hunden Dundra. Hittade en fin runda i stugan, mest på stig. Vi började upp över ängen, runt sjön med inplanterad fisk, upp på grusvägen, över gamla järnvägsbron, ett varv runt elljusspåret tillbaka över järnvägen och sen svängde vi av hemåt. När Tjejmilens ljudfil med applåder och hejarop på upploppet fyllde våra öron passerade vi precis vår brevlåda och kunde ta vårat målfoto på infarten till stugan. Nu väntar vi på medaljen på posten!

Någon fler som sprang Tjejmilen i helgen?

Ha det bra!